Agent-modellen
är gjord av ingenjören och nagubon Åke Sandvall, som är känd för att ha
tillverkat många modellskepp, både till rederier, andra företag, privatpersoner
och kyrkor. Till exempel har Nagu kyrka och Åbo domkyrka kyrkskepp gjorda av
Sandvall.
Kyrkskepp
kallas också ofta för votivskepp. Ordet är härlett av latinets votum, som
betyder försäkran eller löfte. Förutom kyrkskepp, har bland annat kyrkor,
slantar och värdeföremål getts som votivgåvor. Med ett votivskepp kunde doneraren
t.ex. be om Guds välsignelse och beskydd för en lång och farlig resa eller
tackade för att ha överlevt en storm. Kyrkskeppen är dock inte, specillt i
protestantiska länder, alltiv votivskepp, utan kan ha blivit skänkta till
kyrkan till minne av en person eller enbart som dekoration.
Votivskepp
och kyrkskepp är vanliga i alla sådana europeiska regioner, som har haft
tradition av skeppsbygge och sjöfart. På kontinenten är de äldsta bevarade
votivskeppen från 1500-talet. I Norden är de äldsta, borträknat skeppet i
Stockholms storkyrka från år 1590, från början av 1600-talet. T.ex. Hos kyrka i
Danmark är från 1605, Hauho kyrka i Tavastland från 1609 och Mariakyrkan i
Bergen från 1610. Av de nordiska kyrkskeppen finns det allra flest bevarade i
Danmark, där man räknar med att ungefär varannan kyrka har ett skepp.
Förutom att
skeppet påminner kust- eller skärgårds församlingen om alla de närstående som
är på sjön eller drunknat, är skeppet en viktig symbol inom kristendomen. Där
beskrivs församlingen eller de troende sittande i samma båt, som styrs och
beskyddas av Kristus. Båten kan också symbolisera resan till himlen.
Eftersom
Finland under 1800-talet var ett autonomt storfurstendöme under Ryssland, har
Agent ryska flaggan. Finska handelsfartyg tog under Krimkriget (1853 – 1856) en
egen flagga för att undvika att franska och engelska örlogsfartyg skulle kapa
de finska handelsfartygen. Flaggan hade ett mörkblått, smalt kors på vit
botten. Efter kriget fick flaggan i övre hörnet ryska flaggans ränder och
nedanför ett ankare.
Källor:
Lisa Svanfeldt-Winter
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti