Själö och dess omgivande öar är Naturaområde. Naturaområden följer EU:s direktiv om naturskydd och kräver att en enskild plan görs om skötsel och skydd av området. Om inte området beläggs med särskilda restriktioner, berörs Naturaområden av allemansrätten. I Själös fall får man inte tända öppen eld eller tälta.
 |
| Korna håller landskapet öppet. |
Själö är klassat som ett tradlitionell landskap, och har en miljövårdsplan som tar det i beaktande. Meningen är att landskapet, som under en lång tid brukats med traditionella metoder, ska hållas i traditionellt skick. På Själö är det Forststyrelsen som sköter om största delen av marken. Där sköts det traditionella landskapet dels med mans- dels med kokraft.
På grund av randmoränen Salpausselkä, som går genom södra Finland från Imatra öst, till Lahtis, Lojo och Hangö i väst, är har del av Skärgårdshavets öar mycket sandmark, så som på Själö. Här växer också växtarter som är sällsynta i stora andra delar av landet. Själö har lundar, med flera slag av ädelträd och hassel.
 |
| Puckvete. |
Här växer också puckvete, som är så gott som utrotad i resten av landet, frånsett vissa delar av Åland. Puckvete var ännu på 1700-talet ett vanligt ogräs, som ogillades eftersom det växte bland odlad säd. Om det kom frön av puckvete i mjölet, fick brödet en blåaktig färg och besk smak. I och med att fälten började odlas effektivare eller i andra fall läts växa igen, har puckvete blivit mycket sällsynt i Norden. Blomman är enårig, och om den plockas innan fröna blivit färdiga, förökar den sig inte. Puckvete är skyddad och får inte plockas.
Lisa Svanfeldt-Winter
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti