Själö ligger ungefär 30 kilometer från Åbo, i Nagu, Pargas stad. Ön har haft fast bosättning åtminstone från början av 1500-talet. År 1619 gav kung Gustav II Adolf förordning om att de spätelska vid S:t Görans hospital i Åbo skulle flyttas till en lämplig ö utanför Åbo. Ön skulle ligga intill goda farleder och ha sandmark, där man skulle kunna grunda en gravgård. Själö ansågs fylla alla kriterier, och där grundades därför kronans hospital för spätelska. Några år senare flyttades patienterna från Åbo till Själö.
Samtidigt med patienterna, flyttades
även S:t Görans hospitals kapell till Själö. Kapellet restes på
samma plats som Själös museikyrka nu står. Alla andra byggnader,
möbler och tillbehör som hört till S:t Görans hospital, brändes
i rädsla för smitta.
Vid samma tid verkade i Åbo
Helgeandsrummet, där man bland annat skötte om fattiga,
handikappade och sinnessjuka. Heligeandsrummet hade stått i nära
samarbete med hospitalet, och då de spätelska flyttades till Själö,
gjorde man likadant med Heligeandsrummets fattighjon. Med tiden tog
man till Själö mer och mer sinnessjuka till hospitalet, som till en
början skulle inrymma fattighjon av alla de slag. Parallelt verkade
hospitalet för spätelska.
Kyrkudden har på grund av landhöjningen växt ihop med resten av Själö. |
På 1700-talet minskade antalet
spätelska, och år 1755 beslöt man att inga fler leprapatienter
skulle skickas till Själö. Själös sista leprapatient dog år
1785. Efter det vårdades enbart sinnessjuka på ön. Mentalsjukhuset
slutade sin verksamhet år 1962.
Källa: Turunen, Sakari, Achté, kalle, "Seilin hospitaali 1619 - 1962", Käytännön lääkäri 1:1976
Källa: Turunen, Sakari, Achté, kalle, "Seilin hospitaali 1619 - 1962", Käytännön lääkäri 1:1976
Kopia av Gustav II Adolfs förordning om att grunda Själö hospital. |
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti